Mon. Sep 26th, 2022

Linda pira pojkvän /\ Linda Marie Pira Giraldo är en svensk hiphopmusiker. Hon föddes den 25 augusti 1985 i Hasselby, som ligger i Stockholms län. Hennes pojkvän heter Dani M.

Linda Pira växte upp i västra Stockholm, i Hasselby. Hennes mamma Zulima och pappa Kjell träffades i Colombia, där han hade bott och drivit barer i 15 år. Hennes föräldrar flyttade till Sverige innan hon föddes. Pira gick gymnasiet på Fryshuset där hon studerade sång hos bland andra Lykke Li, Naaak och Sebbe Staxx.

Några viktiga punkter om Linda pira pojkvän

  • Pira uppmärksammades hösten 2012 när hon medverkade i Stors låt “Rom och Kush”.
  • Under sommaren 2013 släppte hon dubbelsingeln “Bang Bang/Bäng Bäng”.
  • En dokumentär, Linda Pira – som du inte kände till , sändes på SVT Play i sex avsnitt.
  • För sin framgång belönades hon med priset “Årets nykomling” vid Grammisgalan 2014.
  • På P3 Guld-galan 2015 vann Pira i kategorierna “Årets låt” (“Knäpper mina fingarr – remix”) och “Årets Hiphop/Soul”.

2013 födde hon tvillingarna Kyiam och Daviel, som nu är 4 år gamla. Men det har gått över i två år, och nu pratar artisten om sin nya pojkvän, hiphop-artisten Daniel “Dani M” Monserrat, 28:

Vi bor tillsammans och har gjort det i lite mer än ett år. Han är också artist och hiphopare, och vi har känt varandra sedan jag började med hiphop. Vi hade aldrig planerat att träffas. Det hände utan anledning.

Lyckligtvis för mig fungerar mitt förhållande med Teddy, killen jag brukade dejta, också utmärkt. Vi bor väldigt nära varandra. Eftersom det bara finns ett hus mellan dem har barnen haft det bra. Jag tror inte att jag hade kunnat vara konstnär utan den typen av hjälp. Han finns alltid där. Då mår jag jättebra. Men Linda vill inte skaffa fler barn med sin nya pojkvän Dani. Inte just nu, åtminstone:

Innan jag fick barn ville jag ha hundra av dem, men nu när jag har två vet jag hur mycket de behöver mig. Att skaffa en till nu skulle vara dåligt för de två jag redan har och för mig, eftersom jag vill kunna investera i min karriär. Men man vet aldrig vad som händer när man blir äldre.

Hon frågade mig: “Tänker du på att skaffa barn?” säger Linda Pira, 28, dottern och hiphopartisten, som är vacker som en sagodrottning (nåja, milt sagt) i sitt ljusa Hasselbykök. Till sitt rykte är detta inte en av Stockholms mer idylliska förorter. Fem minuter från stadskärnan går det dock trappor som leder upp till en kulle med trevåningshus som ser ut att höra dit. På gården håller en grupp sexåringar just nu på att göra upp ett litet bråk. För alla barnfamiljer skulle det vara en dröm att kunna släppa av barnen och ändå hålla ett öga på dem. Detta gäller särskilt de unga, hårt arbetande föräldrarna till Daviel och Kyiam, som bara är fyra månader gamla.

Det har inte ens gått ett år. Så plötsligt händer det på en gång. Efter att ha arbetat långsamt sedan tonåren för att bli sångerska, vilket ersattes av rappning när hennes röst blev för hes av att gäspade och skrika i thaiboxningstävlingar, och efter att hon kämpat och halkade in i svensk hiphops machofäste (vilket är ingen mer sexistisk än någon annan musikgenre) blev Linda uppmärksammad i höstas med en vers på Stors låt “Rom & kush” som gjorde recensenter, från de mest snobbiga

Hennes mamma Zulima och pappa Kjell träffades i Colombia, där han hade bott och drivit barer i 15 år. Paret flyttade till Sverige för att hon skulle kunna födas där. När Linda var sex år skilde hennes föräldrar sig. Hon gick på Fryshuset på gymnasiet och gick på sångprogrammet, där hon studerade med artister som Lykke Li, Naaak och Sebbe Staxx. Hon gillar harmoni och annat på fritiden. genom thaiboxning.

Det är tyst och jag har planer också. Jag visade dem en falsk SMS-biljett. Med tanke på hur mycket skatt vi betalar borde det vara gratis att åka tunnelbana.

Efter denna lektion om civil olydnad sitter vi mitt emot varandra i en full tunnelbanevagn på väg till Hasselby. När tåget går framåt går vi tillbaka till när Linda gick i gymnasiet. Hennes äldre brors skivor förde in musik i hennes liv när hon var ung. Och på musikavdelningen träffade hon några engagerade lärare och fick chansen att spela in i studion för första gången. Linda, som har dyslexi, insåg att musik är ett bra sätt att kommunicera på.

Men hon hade också en mörk sida som hon försökte bli av med genom att dricka, slåss och få i sig mycket adrenalin. Hon och två andra vänner bildade en sammansvetsad grupp. Eftersom de hade stora baksidor kallade folk dem “Gotligan”. Med näspiercingar, vridna Marlboro-cigaretter i jackfickorna och Buffalo platåskor gjorde de Stockholm farligt.

Vi brydde oss inte om livet, och det var en enda röra. Folk i staden kände oss, och det faktum att vi levde för dagen fångade deras uppmärksamhet. Men få människor var villiga att argumentera med oss.

Gruppen bröts upp till slut och en av tjejerna visade sig vara väldigt dålig. Linda försökte länge hjälpa en kompis som blev sämre och sämre på att använda droger. Men det var det när hon var otrogen mot Lindas dåvarande pojkvän. Linda slutade prata med personen. Hennes egen framtid såg lika dålig ut.

Linda pira pojkvän