Thu. Dec 1st, 2022

Sara Hedrenius Familj /\ Tjugoåriga Valldaborna Sara Hedrenius blev kungligt sändebud efter att ha överlevt den estniska katastrofen. Nu följer hon upp med rapporter från de senaste utforskningarna av sprickan i Östra Sverige, som har avslöjat bland annat två tidigare okända sprickor i skrovet på den sagolika bten. Hon sa till Kungsbacka-Posten att det var bra att de så småningom fick en korrekt redogörelse för vad som hänt. Sara Hedrenius var bara 20 år när hon var en av de lyckliga fem svenskar som överlevde den katastrofala svälten.

Hon är för närvarande bosatt i Vallda och är en av nattens mer tongivanbor. Hon har alltid varit fundersam över ett antal detaljer från tidigare beslut som hamnkommissionen fattat om vad som hände under översvämningen. En anmärkningsvärd dokumentär från föregående år avslöjade okända faror på den förbjudna båten. Därefter beslutade de tre östbaltiska länderna att gå med i de nya haveriplatsen-utforskningarna tillsammans med Sverige och Finland.

Fakta och bio om Sara Hedrenius Familj

  • Jag tycker att det är jättebra att de är där och studerar gapet och bottenförhållandena; idag finns det också ny teknik som kanske inte fanns förut och som kan ge nya fakta, säger hon.
  • Resenärer på M/S Estonia mellan Tallinn, Estland och Stockholm, Sverige, den 28 september 1994.
  • Enligt undersökningar gjorda av statens haverikommission var otillräckliga lsanordningar på bogvisiret skyldiga till tjänstens misslyckande.
  • Detta gjorde i sin tur att stora mängder vatten kunde rinna in, vilket var det som fick färgen att ändras.
  • Det fanns 852 personer ombord, varav 501 var svenskar.
  • Sara Hedrenius, då 20 år gammal, var också med vid älve-händelsen sedan hon rest till Estland för att ta hand om sin far, som arbetade i det landet.
  • Det var totalt kaos.
  • Jag simmade ner till botten av sjön och planterade mina fötter stadigt i leran.
  • Jag trodde att jag skulle följa med dem nu.


Sara Hedrenius, som kunde ta sig upp på en vacker plats där hon väntat i outsägliga timmar på assistans, berättar historien.Två eller tre av oss var ute på vattnet, och sedan var vi sex kvar efter att vi var genomvåta.Hela natten var det helt mörkt och kusligt.Du kunde få avblst eller bli stekt om du stannade uppe tillräckligt sent.Sara Hedrenius har varit kritisk till både Haverikommissionens arbete och regeringens hantering av efterspelet.


Jag har följt OS ur mitt eget perspektiv, beväpnad med kunskap om de övergripande och relaterade teman, och det finns många grundläggande frågor som vi inte har svar på.Det finns filmer från fältet, men varför skulle vi inte se alla?Och när du lägger allt du äger i en påse blir det inte överdrivet.Sara säger bland annat “Tiderna har förändrats”, och hon fortsätter: Anhörigföreningen har deltagit i en övergripande utflykt som lett till ytterligare slutsatser.


Och nu finns det nya upptäckter.För att lära oss mer behöver vi mer information.Sara Hedrenius, nu 34 år gammal, säger: “Jag vet att livet genljuder av både glädje och sorg, och jag nöjer mig med att inse när saker och ting är bra och agera snabbt för att rätta till problem när de uppstår.”Det första året efter att passagerarfärjan i Estland sjönk till botten med 852 döda var svårt. – Jag kom fram till samma slutsats och gick inte längre.Saras mamma insisterade på att hon skulle delta i ett krisinterventionsprogram, och i efterhand ser hon klokheten i det beslutet.


Jag kunde återta kontrollen över mina tankar efter att ha sökt hjälp från terapeuter och gått i självhjälpsgrupper med andra äldre.Genom att ställa mina egna frågor kunde jag själv bestämma när och hur jag skulle tänka om Estland.Jag var helt sugen på att flyga direkt efter katastrofen, men jag trodde inte att det skulle vara så lätt.Det tog mig ett par försök att komma över himlens största puckel.


Sara svarar på frågan om hur hon tog beslutet att fortsätta med att hon inte hade något val.
Ibland har jag önskat att jag också fått möjligheten att avsluta mitt eget liv.Till exempel tyckte jag att det var svårt att delta i minnesceremonier med min familj eftersom jag blev påmind om hur många andra som hade förlorat nära och kära.

Sara Hedrenius Familj